Värdet av ett inkassosamtal är den återvunna summan minus samtalskostnaden, satt i relation till hur många som lovar att betala och hur många av dem som faktiskt gör det. Enligt vår egen samtalsdata ger varje investerad euro i genomsnitt 104 euro tillbaka i återvunna fordringar. Här går jag igenom uträkningen steg för steg – från besvarat samtal till pengar på kontot – och varför tajmingen väger nästan lika tungt som samtalet i sig.
Från samtal till betalning, steg för steg
Att nå en kund är bara startpunkten. För att samtalet ska bli pengar på kontot måste två saker till: kunden måste lova att betala, och löftet måste hålla. Varje steg tappar en del av gruppen, och det är bortfallet som avgör vad ett samtal faktiskt är värt.
Räknat per 1 000 nådda kontakter – alltså personer som verkligen svarade, eftersom det bara är uppkopplade samtal som kostar något – ser tratten ut så här:
| Steg | Konvertering | Kontakter kvar |
|---|---|---|
| Nådd (svarade på samtalet) | — | 1 000 |
| Lovade att betala | 23,5 % | 235 |
| Betalade faktiskt | 70 % av löftena | 165 |
Av 1 000 besvarade samtal blir det alltså 165 betalningar. Siffran blir intressant först när man sätter en prislapp på den.
Vad kostar ett inkassosamtal – och vad ger det tillbaka?
Den genomsnittliga förfallna skulden i vår data är 350 € (kapital plus upplupen ränta och avgifter; ≈ 3 800 kr enligt Europeiska centralbankens referenskurs den 6 augusti 2026, 1 EUR = 10,9240 SEK). De 165 betalningarna ger då:
165 × 350 € = 57 750 € återvunnet per 1 000 nådda kontakter.
Kostnadssidan har bara två poster, och båda är små:
- Samtalen: 0,50 € per nådd kontakt → 500 €.
- Sms-bekräftelser: 0,15–0,30 €, skickade bara till de 235 som lovar att betala → cirka 53 €.
Total kostnad ≈ 553 €.
| Mätvärde | Värde |
|---|---|
| Återvunnet | 57 750 € |
| Kostnad | 553 € |
| Nettoåtervunnet | 57 197 € |
| Återvunnet per satsad euro | ≈ 104 € |
| Kostnad för att återvinna 1 € | ≈ 0,96 cent |
| Kostnad per inbetalning | ≈ 3,35 € |
Hundrafyra euro tillbaka för varje investerad euro – och det är inte den optimistiska varianten. Även om varje sms landar i det övre prisspannet ligger man kvar på ungefär 101 € per satsad euro. Kostnaden är försvinnande liten jämfört med det som kommer in. Vill du se hur kostnaden per kontakt byggs upp har vi räknat på den i kostnad per kundkontakt: AI mot människa.
Jämför med de svenska avgiftstaken: enligt Konsumentverket får en betalningspåminnelse kosta högst 60 kronor och ett inkassokrav högst 180 kronor – avgifter som täcker administrationen, inte skulden i sig. Ett samtal som faktiskt får kunden att betala gör något helt annat för kassaflödet, och det sker innan ärendet behöver gå vidare till inkasso.
Pengarna kommer in 23 dagar tidigare
Avkastning handlar inte bara om hur mycket, utan om när. I genomsnitt betalade kunderna 14 dagar efter samtalet – 23 dagar före det sista möjliga förfallodatumet.
Räknat över en hel portfölj är 23 dagar tidigare betalning riktiga pengar. Det krymper kapitalbindningen, frigör rörelsekapital och – det här är den del jag bryr mig mest om – fångar kunden innan skulden hinner åldras. Ju äldre fordran, desto lägre återvinningsgrad och desto högre kostnad för att driva in den. Enligt Intrums European Payment Report lägger svenska bolag i genomsnitt 72 arbetsdagar per år på att jaga sena betalningar – nästan var fjärde arbetsdag. Ju tidigare samtalet går ut, desto mindre av den tiden går åt. Vilka nyckeltal du följer för att se skiftet går vi igenom i kundfordringar och DSO: mät avkastningen, och vad väntetiden kostar dig står i obetalda fakturor: vad de kostar.
Spelar det någon roll hur snabbt man ringer?
Det var det här som fick mig att se det som en tajmingfråga, inte bara en kanalfråga. Konverteringsgraden är inte konstant genom hela portföljen. Ju färskare skulden är, desto fler svarar – och desto fler av dem som svarar lovar att betala. Båda kurvorna pekar åt samma håll och förstärker varandra.
Ta 10 000 förfallna konton och se vad som händer beroende på hur snabbt samtalet går ut:
| Ringt efter förfallodagen | Nåbarhet | Löfte (av nådda) | Konton som betalar | Återvunnet |
|---|---|---|---|---|
| 3 dagar | 53,0 % | 30,4 % | 1 128 | 394 800 € |
| 10 dagar | 47,9 % | 23,6 % | 791 | 276 850 € |
| 35 dagar | 46,7 % | 20,5 % | 670 | 234 500 € |
| 65 dagar | 45,1 % | 18,4 % | 581 | 203 350 € |
Samma 10 000 konton, samma förfallna belopp. Det enda som skiljer är hur länge vi väntade med att ringa. Att ringa på dag 3 istället för dag 65 ger 394 800 € mot 203 350 € – nästan dubbelt, cirka 191 450 € mer – på exakt samma portfölj. Per konto blir det 39,48 € återvunnet istället för 20,34 €. Och eftersom kostnaden per samtal inte ändras med tajmingen stiger avkastningen per euro också: ungefär 131 € tillbaka per satsad euro vid 3 dagar, mot 83 € vid 65.
Om jag bara får säga en sak till den som sitter med en förfallen portfölj är det den här: det enskilt mest värdefulla du kan göra är att ringa omedelbart, varje gång, på varje sen betalning – och göra det på hela portföljen. Att vänta några veckor försenar inte bara pengarna – det halverar dem i praktiken, tyst och obemärkt. Ingen medarbetare hinner ringa varje konto samma dag som det förfaller. Röst-AI hinner, och det är precis där de extra 191 450 euron finns. Det är hela designpremissen bakom Sonos inkassosamtal, och skälet till att bolagen inom finans och försäkring som vi arbetar med startar sekvensen dag ett istället för dag trettio.
Varför fungerar ett samtal bättre än en skriftlig påminnelse?
Förklaringen är enkel. Ett riktigt samtal gör tre saker som ett brev eller en påminnelse i mejlen inte kan: det når personen i stunden, det får fram ett muntligt löfte – som faktiskt höjer sannolikheten att det hålls – och det gör betalningen till nästa naturliga steg, förstärkt av ett sms med detaljerna i samma sekund som samtalet avslutas. Vi ställde kanalerna mot varandra i betalningspåminnelse: samtal eller sms?
Det är också här de svenska spelreglerna kommer in. Inkassolagen (1974:182) kräver att inkassoverksamhet sköts enligt god inkassosed, med Finansinspektionen som tillsynsmyndighet. Går ärendet så långt att kravet hamnar hos Kronofogden som ett betalningsföreläggande blir det dyrare för alla inblandade – fler avgifter, längre process och sämre chans att behålla kundrelationen. Under första halvåret 2025 skickades ändå nästan 600 000 krav till Kronofogden, enligt Kronofogdens egen statistik – och en del av dem hade sannolikt kunnat undvikas med ett samtal några veckor tidigare. Med röst-AI kan du ta det samtalet med hela portföljen, för 0,50 € per samtal, utan att bygga upp ett callcenter. Det är i grunden det vi bygger på Sono.
En brasklapp om siffrorna
Det här är bruttosiffror. En del av de här personerna hade betalat förr eller senare i alla fall, och det vore dumt att påstå något annat. Det verkliga värdet av samtalet ligger i tre saker samtidigt: det ökar andelen som betalar över huvud taget, det drar in dem som annars hade betalat senare, och det gör båda sakerna till en kostnad så låg att kalkylen håller nästan hur man än räknar. Även om du räknar bort en stor del av dem som ”hade kommit in i alla fall” går siffrorna ihop med god marginal – och pengarna kommer in tre veckor tidigare.
Sitter du med en trave förfallna fakturor och en handfull medarbetare som aldrig hinner ringa alla i tid, är frågan egentligen inte om ett samtal är värt det. Frågan är om du kan ringa snabbt nog, på hela portföljen, varje gång – och det är den delen Sono löser. Resten är matematiken du redan har sett.
Räkna gärna om siffrorna på din egen portfölj. Även med försiktiga antaganden brukar kalkylen se ungefär likadan ut, och vill du göra det tillsammans med oss går det att boka en genomgång på 20 minuter.
Siffrorna kommer från vår egen samtalsdata och är avrundade för läsbarhet. Svarsfrekvens, löftesgrad och betalningsgrad varierar mellan portföljer, segment och tajming.
Källor och läs mer
- Konsumentverket / Hallå konsument – om inkasso och avgifter
- Inkassolag (1974:182), Sveriges riksdag
- Kronofogden: “Färre krav skickas till Kronofogden”, pressmeddelande 2025-08-27
- Intrum: “Svenska företag lägger 72 arbetsdagar om året på att jaga sena betalningar”
- Europeiska centralbankens referenskurser (eurofxref)
